My back is killing Me

Vaknade med så förbannat ont i ryggen

Kletat in den med Zon....varför idag?...ska sitta 10 timmar på flyget ner till Bankok...

Vaknade tidigt dessutom..lite över 4..kunde man somna om?..No way...

Igår fick jag ett ryck...tog med mig värstingkameran ut..ville hitta något motiv som var lite konstnärligt....

Sonen och jag hade en underbar stund i trädgården...så mycket skratt..det kan man leva på länge

Hoppas det är dessa minnen han plockar fram om 30 år...när han plitar i sin egen blogg om sin barndom...

om man oroar sig för framtiden varje dag...lever man då?

Tänkte på en sak....

Om man ständigt går och tänker på vad som ska ske..eller hur saker och ting ska vara imorgon..om en månad..om ett år....lever man verkligen då?

Klart att man måste planera..annars räcker inte pengarna till..och man behöver kanske ha något och se framemot..semesterresor..fester..konfirmationer och bröllop...det var ju inte så jag tänkte..tänkte mer att när man är där borta i framtiden..så är det ofta tankar om saker som oroar en...och det hjälper ju inte hur mycket jag sitter här idag och är rädd att saker och ting ska gå tokigt...det händerom det händer..eller så händer det inte alls...så jag kan lika bra slå bort all sån oro idag och leva...ja riktigt leva!!!

SÅ jädra djup så här på morgonkvisten...

Resfebern har börjat sätta klorna i familjen..igår sprang alla omkring med väskor..skor i plastpåsar..letade laddare till kameror (stavas det så?)

Ska fika med älskade dottern idag innan vi far iväg...hon ska mitt i min semester flytta oxå..hoppas hennes vänner verkligen ställer upp och hjälper henne..ska bli mys o komma till den nya lägenheten när vi kommer hem igen.

Minne 2

Har funderat mycket, men det finns just bara ett minne som poppar på min uppmärksamhet..och det kanske är meningen att jag ska få det på pränt...

Jag vet att vi ska ge oss iväg någonstans..mamma och jag..har dock inget minne om pappa skulle följa med...

Hade fått på mig någon klänning och säkert fått en förmaningen om att inte smutsa ner mig...

Under tiden jag väntar ger jag mig ut ..utanför vår lilla inhängade framsida..bort mot parkeringen förbi trevåningshuset...där är ett räcker med uppstickande fyrkantiga nummerskyltar..jag hoppar väl fram och tillbaka över räcket..och fastnar med klänningen i en av de ganska vassa skyltarna...klänningen revs sönder...

Sen tar minnet slut..har verkligen försökt komma ihåg vad som hände efteråt..blev jag så rädd att jag inte kommer ihåg..får en känsla av värdelöshet...men det är ett starkt minne..men vill veta vad som hände..blev mamma arg..slog hon mig?..vad sa hon till mig...Jag ser allt så klart framför mig..min ålder kan kanske ha varit mellan 4-6 år... ser nyponbusken som står framför B trappan i trevåningshuset..gräsmattan där jag och min vän Monika så många gånger lekt häst och haft picknick.

buskarna innan vår framsida kom..där man gömde sig och gjorde gångar som liten..källartrappan...allt det minns jag klart..men inte vad som hände mig efteråt..

Det är många minnen jag har som slutar innan jag får reda på mitt "öde"...undrar så vad det beror på...

aktiverad söndag

Tog mig i kragen och åkte in till LA o träna..har inte tränat på tre veckor..sjukdomar som avlöst varandra..

Kändes bra..tog en solning och somnade till..och fick till en såndär ofrivillg rörelse och mitt vänsterben for rakt upp i soltaket..för faen va rädd jag blev..hade ju varit snyggt om det hade lossnat o man fått det över sig...haha

Sen hade jag verkligen inte lust att köra hem..så det blev en runda inom affären för att införskaffa lite inför resen..stod där i djungeln av schampoflaskor..jisses..finns det inte något universal medel...för både slitet, färgat..lockigt och volym..blir trött...

Ska sätta mig o fila på mitt andra minne nu...får se om något poppar upp...kan väl inte räkna med att de ska komma i ordningsföljd..men man kanske kan få lite klarhet över sin barndom på detta sätt...

3 dagar kvar ....

Så är det bara 3 dagar kvar tills avresedagen.

Tog fram resväskan igår, och kunde lugnt konstatera att jag inte har några shorts..inga som passa i alla fall..de är för stora...vad göra?

Jopp...shoppingcentrat..det var rea oxå..vilken lycka...
Hittade 2 par shorts och 4 linnen som passar mig...kändes tillfredställande.

Nej jag shoppar sällan i Thailand..inte kläder..däremot inredningsobjekt. Gillar att ligga på stranden och det vandrar förbi små thailändare eller ländskor med armarna släpandes vid marken av tunga väskor och annat. Jo jag prutar ..och de blir sura...för jag är nog världsmästare på att pruta..och ber dem gå om jag inte får det priset som jag säger...och vet att om de ger med sig..då faen har jag förlorat igen..haha...

När jag stod i kassan så hade de strategiskt satt upp ett ställ med solkräm o dyligt...ok...jag ska ju ha något med mig...men shit...va dyrt...äver 100 kronor för en flaska med 250 ml i...jisses..och med denna kroppen så varar den max tre insmörjningar....får vänta o handla tills jag kommer dit..helt klart...

Mitt första minne

Det första minnet jag har..

Är i mamma och pappas sovrum..ligger i en vit spjälsäng och har på något sätt fått in huvudet mellan spjälorna, jag har inget minne av att jag gråter, inte heller att någon kommer och försöker ta mig loss.

Ligger med huvudet uppåt, tapeten är brun med vita blommor, massor av vita blommor. Taket är vitt men kan inte se någon lampa. Persiennerna är neddragna och fotot på min farmor när hon konfirmerades hänger på väggen. Jag har alltid tyckt detta foto var spöklikt. Det är liksom ett sken runt ansiktet. Mamma berättade att min gammelfarmor satt och matade fotot när hon var gammal. Farmor dog när min pappa var liten, av cancer för (som mamma sa) att hon hade ätit kärnorna i äpplen. Under många år var jag livrädd för att äta kärnor, var de än kom ifrån.
Fotot ligger idag instoppat i en av våra innegarderober. Jo jag fick det med mig när de alla dog en efter en. Någon måste ju ta reda på alla saker.

Tycker idag att det är väldigt obehagligt att ha kragar som sitter åt i halsen. Undrar om det kan bero på denna händelse.

Man får sån livslust när man träffar barn..deras skiftande sinnestämning..deras letande på bekräftelse..

Hade förmånen igår att besöka en kär vän där oxå hennes barn o barnbarn var..att få känna denna samhörighet..att se barnen finna tröst och klapp var de än vände sig..att kunna fostras i denna andan..att få denna möjlighet när man växte upp...det borde vara vår rättighet..och jag önskar alla barn som finns nu att ni får uppleva detta...

5 dagar kvar

Solen är inte här idag..får bli solariet i eftermiddag

5 dagar kvar till avfärd..ska bli skönt med semester långt borta från disk..matlagning..städning..bäddning...ja allt det där vardagliga...

Sonen hjälpte pappa igår med att pressa rundbalar..ja ni vet det där vita alianäggen som ligger månad ut o månad in på styckena runt om i vårt avlånga land..


Idag ska I och C få sin sista spruta inför resan..sen ska vi luncha på den lokala Cinakrogen i staden..ett önskemål mest från mig då...är trött på min kost..ägg o kött...kan göra saker av ägg som ingen har en aning om att man kan göra...

Jeans och kofta...kallt ute..vill ha sommar..bara ben..o klänning nu..sandaler...inte fel...

Solen lyser från en klarblå himmel..så ädra nice!!!

Gardinerna hjälpte föga idag ..vaknade kl 0500

startade dagen med att städa köket då I bestämde sig för att baka sin goda kladdkaka vid 22-tiden igår, samt göra en "klämmacka"...
Hon är väldans mysig och frågade innan om det gick bra...

" javisst, gör du det, men glöm inte att städa undan i köket efter dig"

" nej då, säger hon käckt och glatt "

Hmpff...så blev det med det...kladdkakan som det smakades en sked av var mkt kladdig och god..

En dag utan en enda planering..gillas starkt!!

man vill gråta, skrika..slå på ngt...

Ibland står man inför saker man inte kan göra något åt
och man känner sig så otroligt maktlös

När jag ställs inför detta så kommer så mycket känslor inom en...man vill gråta, skrika...slå på något..och ibland tom. på någon...

Men det hjälper ju inte det heller...

Vissa saker man står inför måste man ta tag i ändå..sakta men säkert göra en förändring..att göra en förändring tar tid..ungefär lika lång tid som det tagit för något eller någon att bete sig eller vara på ett visst sätt...

Men skam den som ger sig..för jag tror någonstans att om man bara härdar ut..och står fast vid sitt eget beslut..händer en förändring..antingen hos en själv..eller den andra/det andra..

Det är ju så att om jag beter mig på ett annorlunda sätt så kan personen inte bete sig som den gjort innan..så ibland så tror jag att det räcker med att jag förändrar mig själv för att få se en förändring hos någon annan...

Jaja..det var lite tankar så här en onsdag i juli när jag har semester...

försök nr 2

Måste sluta röka

Så efter att ha gett upp det andra tappra försöket så ger jag mig själv ett nytt
(klarade tre veckor sist..en sorts övning antar jag)

Min terapeut som är en trevlig och klok kvinna berättade om hur hennes pappa slutade röka..han berätta inget för någon...alltså håller jag oxå klaffen..för jag hatar att misslyckas..speciellt så att andra märker det...alltså att jag har en fruktansvärt dålig karaktär...

Förra gången la jag av helt..och efter tre veckor så smygrökade jag..tills sonen kom på mig...aj aj aj...

Denna gången blir det att jag behåller min morgoncigg...och frukostciggen..lunchciggen...middagsciggen..sen är det bra...det blir 4 om dan..jämfört med...(nej det vågar jag inte berätta)

Sen kan man ju kapa en i veckan eller något..får se hur det blir...

Då blir det liksom en bantningskur ... fan va jag är fiffig...

Får se hur det går med detta.

Till hjälp kan ju vara denna boken som jag läser just nu... slukar allt som kommer i min väg som ska ge mig en strategi om hur jag ska hantera de mörka sidorna i mig själv...kan lugnt säga att det finns en helsikes massa skräp av denna sortens litteratur på marknaden och jag har slängt en del av böckerna efter en 30-40 sidor..

Annars älskar jag böcker som är verklighetsbaserade, det började när jag läste på Komvux..och köper så ofta jag kommer över...läser när jag har tid..vilket det har varit lite av den senaste perioden..men nu...nu har jag inte skola..semstern har precis börjat..och jag ligger i soffan och sträckläser...

jag är inte arbetsnarkoman

Idag ringde klockan 0600... å jag var ju trött som en död gnu...gardinerna har tydligen gjort susen...

Körde iväg till Helsingborg för att läman in bilen på service...gått 8000 mil redan..dax att byta...men vem har råd?..precis..inte jag...
Sen hade jag äran att köra in i en refug i vintras som resulterade i att hela höger nederkant på bilen blev en aning deformerad...5000 i självrisk och utan bilen i 2 veckor...(vad har jag gjort för ont?)

Meningen var att jag skulle på avslutningsmiddag på skolan..men mår inte alls bra så jag har spenderat tiden som blivit över i telefonkö till sjukvården..inte kommit fram än..fler än jag som är sjuka..

Har svårt att tänka mig som ledig..mkt svårt..jag som alltid är på språng..hur spenderar jag denna dagen?...har städat..sytt gardiner... fast sparat två slutrapporter till jobbet..ska kanske hugga in i dessa innan jag stänger arbetsmobilen en månad...(nej jag är inte arbetsnarkoman)

De två första dagarna på min semester är snart avklarade...

Är en rastlös själ märker jag..för när städningen var över, den som jag försummat i två år.... så fick jag liksom ingen ro i min kropp...

Tog sonen till solariet ... 24 minuter värme...

Sen rattade vi bilen in till den stora staden och fikade med den andra sonen.

Fick dock grymt ont i magen av kycklingssalladen jag åt där..

Har två dagar i rad vaknat kl 0500.. mindre kul..fick upp fästena til gardinstången i sovrummet och satte mig vid symaskinen..resultatet är väl Ok för nu..ska ut på shoppingrunda efter annat tyg..men det får allt vänta till efter semesterresan..eller inte..vet ju att jag inte kan gå sysslolös

Det tog sin tid

Att bli utbildad
Idag är det sista dagen...

Satt och räknade ut vad min barndom ställt till mig i vuxenlivet

7 år av läsande..sen blev jag oxå färdig..Tack för det..skam den som ger sig!!

Nå Idag är jag formellt akademiker..låter något det..

Pilutta er med bra föräldrar i skolan som gav er allt..jag fick minsann jobbat hårt för att komma dit jag skulle
Pilutta er som tittade snett på mig för att jag levde och växte upp som jag gjorde

Pilutta alla föräldrar till de barn som tittade snett på mig...

Nog om självömkan

Klädde mig i vitt idag..önskar att människor bara såg övre delen av min kropp
den är liksom ganska så perfekt i mina ögon..
Ansikte och allt ovanför naveln...

Nederdelen har tagit stryk..jag kanske inte det heligaste..men det runt omkring..
Jag kanske kan få till detta till en glad blogg..så håller jag det ledsna och tycka synd om i den andra..välkomna hit!!